Mohammad Fazlhashemi

År 874 inledde den tolfte shi'itiske imamen al-Madhi ett liv i underjorden, och än i dag anses han leva fördold. Genom århundradena har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Ska de passivt invänta hans återkomst, försöka påskynda den eller göra det bästa av situationen här och nu?

Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa och de sekulära politiska ledarna om vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna. Men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens - eller rättare sagt de religiösa ledarnas - återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Nu hävdade de religiösa ledarna att det inte fanns någon skillnad mellan stat, politik och religion och gjorde dessutom anspråk på att vara bäst lämpade för att styra den politiska utvecklingen.

Bland de shi'itiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men räcker detta för att förstå varför en grupp shi'itiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållandet mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shi'itiska skolorna?

En oumbärlig makropolitisk karta.« Upsala Nya Tidning

»Fazlhashemis bok ger en rik bild av krafterna bakom frihetslängtan i Mellanöstern och Nordafrika.« Corren

»En efterlängtad skildring av en kultur, ett skeende och en region som missförståtts av många under lång tid. Den rekommenderas till alla som någon gång undrat över muslimer eller islam, inklusive dess politiska gren, eftersom den ger svar på frågor som man inte ens visste att man hade.« BBC Historia

Aktuell och initierad skildring av den arabiska våren!

Den 17 december 2010 tänder den arbetslöse akademikern Mohammed Bouazizi eld på sig själv efter att en kommunal tjänsteman beslagtagit hans grönsaksvagn. Händelsen blir startskottet för en massiv våg av protester som sprider sig bland unga runtom i Mellanöstern och Nordafrika. Västvärlden tittar storögt på. För de flesta kom folkresningarna - och de våldsamma upploppen - som en total överraskning.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, förklarar bakgrunden till folkresningarna, västvärldens reaktioner på dem och dess efterdyningar som långt ifrån har mattats av. Med skärpa, engagemang och ett insiktsfullt perspektiv skildrar Fazlhashemi hela skeendet som kommit att kallas »den arabiska våren«.

Fler pressröster:

»Mohammad Fazlhashemi presenterar ansvarfullt den arabiska vårens alla dimensioner, och ingjuter tålamod och hopp, samt konstruktiv oro ... rekommenderas varmt till alla som vill få (och ge) en komplexare bild.« Arbetet

»Alla som är intresserade av Nordafrika och Mellanöstern kommer att ha stor nytta av denna bok.« Bibliotekstjänst

»Att skriva kollektiv historia om pågående förändringsprocesser, spridda mellan olika länder i Mellanöstern och Nordafrika, kräver en författare med stor överblick. Det har Fazlhashemi. Med lätt hand tecknar han de sociopolitiska villkor under vilka miljontals människor lever ... .« Tidskriften Respons

»Mohammad Fazlhashemis bok är en genomgång av den arabiska våren, dess prolog och epilog. Han bjuder också läsaren på en kartläggning av de strömningar som finns inom politisk islam. Det är informativt och upplysande och säger en del om kunskapsläget i Sverige när det gäller islam i stort och politisk islam i synnerhet. Vi vet så lite och vad är det egentligen vi vet? Att muslimer är en skrikande hord fundamentalister som vill ta över världen och låsa in kvinnor? Varför lever den nidbilden så envist kvar? Svaret på den frågan finns i Den arabiska våren. Läs den!« Kulturnytt

»Fazlhashemi är mycket ambitiös i sin vilja att förmedla orsakssammanhang, historisk bakgrund och förväntade effekter ... han lyckas alldeles utmärkt med att ge en intresserad läsare som jag själv, utan speciella förkunskaper, en bra överblick över vad som har hänt och varför.« Dagensbok.com

»Den arabiska våren är en mycket informativ och bra bok om förhållandena i denna del av världen och den visar att sanningen inte alltid kommer fram till oss. Innan man börjar framföra kategoriska åsikter om dessa länder och folket i dem bör man definitivt läsa den här boken.« Bokparet

Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt.

Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett »arv» från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster.

I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställning, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan.

Det viktiga är att uppmuntra kommunikationen över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.